Under kvällen då mordet tog plats hade Daniel Wretström varit på en fest i Salem, söder om Stockholm. När han var på väg därifrån hamnade han i ett meningsutbyte med en flicka utanför Ungdomens hus, där det under kvällen hade varit disco. Det slutade med att Daniel gav henne en örfil. Situationen lugnade dock ner sig och Daniel begav sig tillsammans med några andra mot en busshållsplats för vidare färd mot Tumba. På avstånd följde dock en grupp ungdomar efter dem. Samtidigt spred sig ryktet att en rasist hade slagit en flicka.
Vid busshållsplatsen uppstod senare ordväxling mellan Daniel och den grupp som följt efter honom. När bussen stannade försökte flera personer få honom att stiga på, men Daniel valde att stanna kvar. Situationen blev alltmer infekterad och upphetsad. Det hela ledde till att Daniel utsattes för grov misshandel och till slut blev liggande i ett dike. Då kom ytterligare en person till platsen, beväpnad med kniv.
Daniel utsattes för flera knivhugg. Den besinningslösa attacken avslutades med att Daniel blir knivhuggen i halsen. Den rättsmedicinska undersökningen visade senare att Daniel avled som en direkt följd av halsskadan. Förövaren bedömdes ha "en allvarlig psykisk störning" och dömdes senare till rättpsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning på grund av risken för återfall i allvarlig brottslighet. Övriga åtalade dömdes för grov misshandel.
Martyrskapet.
Inom högerextrema grupper har martyrer länge haft en central ställning, som citatet ovan visar. Martyrerna blir till ledstjärnor i kampen; fallna i det pågående raskriget. Daniel ses som ett offer för mångkulturen medan det "etablerade samhället" bär skulden. En stor del av ansvaret lade de högerextrema grupperna på media. Björn Björkqvist, tidigare propagandachef för NSF, menade att mediernas beskrivning av mordet var ett sätt att "rättfärdiga det".
I den nationella mytbildningen "vägrade" etablerade politiker och massmedia ta avstånd från mordet. Påståendet är falskt. Den förste som offentligt tog avstånd, redan morgonen efter mordet, var samhällsdebattören Kurdo Baksi. Han följdes av Mona Sahlin och andra offentliga politiker.
Nazister arrangerar Salemmarschen.
Salemfonden som är motorn för den årliga manifestationen i Salem. Fonden säger sig vara opolitisk och tar avstånd från våld. Det är inte svårt att belägga att Salemmarschen inte enbart är en minnesmanifestation mot ”svenskfientligt våld”, som arrangörerna hävdar. Bakom Salemfonden och arrangörer till den årliga Salemmarschen står nazisttidningen Info14 som bland annat hyllat polismorden i Malexander och bilbomben som riktades mot ett journalistpar i Nacka 1999. På Info14 har flera skribenter sedan starten skrivit texter som hyllar terrorism mot kritiker, politiker, politiska motståndare och granskande journalister.
Officiellt är Salemmarschen ett opolitisk möte för att hylla den brutalt mördade 17-åringen, nazistern Daniel Wretström. I verkligheten är det en politisk maktdemonstration för nazister från Sverige och övriga Europa, som en gång om året kan samlas under gemensamt paraply. De nazistiska organisationer och partier som återkommer som deltagare är på Salemmarschen är Nationalsocialistisk Front, Blood and Honour, Nationaldemokraterna, Nationaldemokratisk Ungdom, Nordiska Förbundet. Nordiska Förlaget, Svenska Motstånds rörelsen och flera högerextrema partier från Europa. Daniel Wretströms mor som deltog första året har efter det i media tagit avstånd från de politiska aspekterna av manifestationen.
Visa alla nyheter.